Kyrkan kom till under 1100-talets slut eller omkring år 1200. Den bestod då av långhus med kor och absid i öster och ett smalt torn i väster. Vid medeltidens slut slogs valv. Kyrkan har rektangulärt långhus med sakristia vidbyggd på norra sidan. Västtornet, vars nedre del härrör från medeltiden, är något förskjutet åt söder och kröns av en huv med lanternin. Fasaderna är vitputsade.
År 1545 var det nära att den hade rivits för att lämna byggnadsmaterial till Vadstena slott, som började byggas detta år. När tecknaren och fornforskaren Elias Brenner besökte kyrkan år 1670 fanns ett vapenhus med pulpettak på södra sidan av långhuset. Sannolikt tillbyggdes kyrkan under senmedeltid eller 1600-talet mot norr, varvid tornet kom att få en asymmetrisk placering vid västgaveln. I början av 1700-talet raserades kor och absid och kyrkan förlängdes med full bredd österut. När sakristian kom till är okänt.
År 1663 levererades en dopfunt från Michael Hackes stenhuggeriverkstad i Skänninge. År 1667 anskaffades en predikstol tillverkad av mäster Johan Gabrielsson i Vadstena. Den betalades genom att varje sockenman gav en halv spann säd. Bildhuggare Bengt Wedulin i Hjo förfärdigade 1743 ett altaruppsats, vilket kostade 500 daler. Dess skulpturer återger Kristus på korset med aposteln Johannes och Maria samt ytterst Moses och Aron. Några år senare lät man mäster Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena måla om predikstolen.
